Sedan inte allt för länge är det rökförbud på japanska gator. I alla fall i Tokyo. Tror det kostar runt 8000 Yen (700 Carl XVI pengar) om man blir påkommen med en röyk i käften. Likt Malmö Central har man därför börjat med rökrutor för att folk ska få sota sina lungor tillsammans. Det här rökförbudet känns dock ganska tafatt då det på restauranger mer eller mindre förväntas att man ska röka. Vad jag menar är att man där får välja på rökplats eller rökfritt, men i realiteten är den enda skillnaden om de ska ställa fram askfat på bordet eller inte.
Igår var jag på bio och såg en japansk film om en ung tjej som får bröstcancer. När tårarna runnit i 20 minuter och jag hållt inne med hulkande så hörde jag äntligen någon längre bort i salongen som inte kunde hålla bölandet tillbaka. Detta var startskottet för den bölande biosalongen. När eftertexterna började rulla pillades snytpapper fram och ögonen på publiken torkas torra. Länge sen jag grät så mycket på bio.
För tredje gången hittills under min vistelse här i Tokyo sprang jag på en kompis när jag gick på stan. (Finns ju flera centrum i samma stad vilket gör sannolikheten för att springa in i nån man känner ganska liten). Lika förvånande varje gång men kan väl kanske ses som bekräftelse för att alla japaner inte ser likadana ut. Hann med en fika innan hann skulle vidare på jobb.
Ska strax iväg och hämta morsan och farsan på flygplatsen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar